Vädret fortsätter att överraska. Även om temperaturen sjunkit några grader står solen högt på himlen. Visst har båda dagarna här haft molntimmar och till och med något duggregn, men de orosväder som fyller väderapparna märker vi inte av.
Första dagen promenerar vi tvärs över hela ön för att bada vid klipporna där. Flugorna svärmar kring oss när vi går längs den vildvuxna stigen. Här och där har ett träd fallit över stigen som tvingar oss till omvägar. Vi lär oss sen att Lidö drabbades särskilt hårt av stormen Alfrida 2019. Hälften av öns träd föll offer för stormen och eftersom ön huvudsakligen är ett naturreservat försvåras röjningsarbetet. Därav ligger det fortfarande fallna träd lite här och var.
Andra dagen nöjer vi oss med att gå hundra meter ner till stranden intill lunchstället Oasen. Det är varmt i vattnet, svanar i vassen, mjuk sandbotten och pizza inom räckhåll. Vi chillar här tills hela himlen äts upp av ett ilsket moln.
På kvällarna äter vi i glashuset på Lidö Värdshus. Kvaliteten varierar en aning mellan rätterna men den andra kvällen äter jag en magiskt god gnocchi som faktiskt blir en av resans godaste middagar.
Nattetid vilar vi huvudet mot kudden i en liten stuga 6 min promenadväg från värdshuset. Väldigt funktionell och bekväm, men inte tillräckligt speciell för att vi ska komma ihåg att fånga den på bild.
Lidö är oerhört trevligt men spontant kanske inte favoriten i Stockholms skärgård. Detta sägs dock av en väldigt bortskämd flicka som bott och ätit på några av skärgårdens högst rankade ställen. Exempelvis skickade Sofie en artikel ur Nacka Värmdös lokaltidning som listar de 9 bästa ”vattenhålen” i Stockholms skärgård. Vi har besökt 7 av dem. Jacob är en otroligt duktig analytiker, så när han har ansvar för planeringen kan man vara säker på att man har en riktigt häftigt upplevelse framför sig.
Den unge tysken som serverar oss på Lidö Värdshus båda kvällarna är däremot i skärgården för första gången. Han har jobbat i en vecka och beskriver redan Lidö som ett paradis.
